Magsår hos häst kallas även EGUS (Equine Gastric Ulcer Syndrome), ett begrepp som använts för att beskriva magsårstillstånd, ulcerationer, hos häst sedan 1999. Det är känt att sjukdomen tar sig olika uttryck, beroende på var magsåret är placerat i magsäcken.
Man anser nuförtiden att det finns två typer av magsårssjukdomar, nämligen:
- ESGD – ”Equine Squamous Gastric Disease”, i magsäckens övre del med kutan slemhinna
- EGGD – ”Equine Glandular Gastric Disease”, i magsäckens nedre del med körtelslemhinna
EGGD och ESGD har inte samma orsak.
Magsår uppstår när en del av magsäckens så kallade slembarriär skadas. Magsår i den nedre delen av magsäcken (i körtelslemhinnan) skiljer sig från magsår i den övre delen (i den kutana slemhinnan). Magsår i körtelslemhinnan orsakas av nedbrytning av magsäckens naturliga skyddsbarriär och är inte främst foderrelaterade. Dessa exponerar den mycket känsligare underliggande vävnaden för magsäckens sura magsaft, vilket orsakar obehag eller smärta. Ju mer av slembarriären som försvinner, dvs. ju djupare skadan är, desto allvarligare är magsåret. Fullvuxna hästar med magsår kan uppvisa en mängd olika kliniska tecken, men inga kan användas för att diagnostisera sjukdomen utan man måste vända sig till veterinär för att fastställa diagnosen genom gastroskopi och för att få behandling.
Tecken på EGUS kan vara:
- Låggradig kolik, särskilt efter utfodring, och upprepad kolik
- Försämrad aptit
- Viktnedgång, sämre hull
- Diarré
- Dålig hårrem
- Nedstämdhet
- Tandgnissling och/eller gäspningar
- Ogillande när sadelgjorden dras åt
- Nedsatt prestation
- Tydlig ryggsmärta
- Förändrat beteende vid ridning
10 utfodringstips för hantering av magsår hos häst
- Utfodra rikligt med grovfoder av god kvalitet varje dag. Det ideala är fri tillgång till hö av god kvalitet och att ge uppstallade hästar möjlighet att beta eller att man ger alternativa fiberkällor om hästen är uppstallad på heltid och inte har tillgång till hö av fullgod kvalitet eller i tillräcklig mängd.
- Hästar löper lägre risk att drabbas av magsår (EGUS) om de går på lösdrift 24 timmar om dygnet.
- Ge foder som med låg stärkelsehalt för hästar som behöver mer energi/kalorier, som GAIN Freedom Mix (endast 8 % stärkelse) och GAIN Freedom Cubes (endast 10 % stärkelse).
- Utfodra små mängder ofta och se till att hästen alltid har fri tillgång till vatten.
- Om en stor del av fodergivan består av hösilage med låg torrsubstans kan detta bidra till ökad syranivå i magsäcken, eftersom det innehåller mer syra än gräs eller hö.
- Foder med längre strån, dvs. längre än 1–2 cm, uppmuntrar till tuggning, vilket ökar salivproduktionen. Hästen producerar dubbelt så mycket saliv när den tuggar på fibrer som på kraftfoder. Saliv innehåller en naturlig buffert, natriumbikarbonat, som sedan sväljs ner.
- Lusern, eller alfalfa, har påvisats ha högre buffertkapacitet än hö och kan även fungera som en barriär mot magsyran när den utfodras före träning.
- Att tillsätta vegetabilisk olja i fodret minskar stärkelseupptaget och förlänger tiden det tar för fodret att passera från magsäcken till tunntarmen.
- Studier har visat att majsolja kan vara bra, särskilt för hästar som ges icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID) då den innehåller 40 % linolsyra, ett ämne som anses öka mängden skyddande prostaglandiner och minska syraproduktionen.
- Tillskott med syrabindande medel kan bidra till att hålla pH-värdet under 4,0 men de verkar inte på lång sikt.
Stress är en känd bidragande faktor till magsår
Stress kan påverka hästar i boxvila, hästar som transporteras långa avstånd eller som förflyttas från sin vanliga miljö för exempelvis kapplöpningar, tävlingar eller försäljning.
Försök få hästen mindre stressad genom att i möjligaste mån ge den fasta rutiner i hanteringen, inklusive foderstaten.
Fodrets och hanteringens roll för behandling av magsår och korsförlamning
Det är väl känt att kapplöpningshästar kan vara känsliga och att mindre skador och besvär förhindrar vissa hästar från att nå sin fulla potential på banan.
Korsförlamning och magsår är två exempel på problem som kan sätta käppar i hjulet för träningsrutinen, vilket gör det svårt för tränaren att få hästen att uppnå önskat resultat.
Magsår (EGUS) har på senare år lyfts fram på grund av den höga förekomsten hos tävlingshästar. EGUS är beteckningen för sår i främst de övre delarna av hästens magsäck. Murray et al. (2005) har rapporterat att träningsupplägg, uppstallning utan utevistelse, stor andel kraftfoder i foderstaten samt transport kan påverka förekomsten av EGUS. Dessutom leder en stärkelserik foderstat till att volatila fettsyror produceras i magsäcken, vilket kan bidra till att magsår uppstår.
Studier har visat att 80–90 % av hästar i träning har magsår (Johnson 1994). Förekomsten av magsår har först upptäckts när man började använda gastroskopi och sjukdomen var tidigare odiagnostiserad. Tecken på sjukdomen är bland annat dålig aptit, viktnedgång, försämrat temperament och diarré. En foderstat med högt innehåll av fiber och lågt innehåll av stärkelse gör att hästen producerar mer saliv, vilket bidrar till att skydda mot magsyran.
På GAIN Equine Nutrition har vi utgått från resultaten i dessa vetenskapliga studier när vi har tagit fram GAIN Freedom och produkten innehåller klippt lusern och ”superfibrer” som ger hästen en naturlig och hållbar energikälla. En bra utfodringsrutin, som att dela upp kraftfodret i flera mindre givor, efterliknar hästen naturliga betesbeteende och kan vara bra för hästar med EGUS.